Sandarna

Stadsdelen Sandarna, eller Sanna som det också kallas, uppfördes på trettio och fyrtiotalet som en fortsättning på bebyggelsen i Kungsladugård. I övergången mellan stadsdelarna vid Sannaplan byggdes friliggande landshövdingehus i rader utan gårdar, de var de sista landshövdingehusen som byggdes.

Stadsdelen står på en ås som stiger upp från Kungsladugård och Klippan, åsen fortsätter väster om stadsdelen som de obebyggda Sjöbergen. Stadsdelen avgränsas i söder av den så kallade Sannabacken som egentligen heter Fridhemsgatan, i söder gränsar så stadsdelen till den vidsträckta Västra kyrkogården och längst i väster även till Kungstens industriområde. Gatan utgör vägen från Kungsladugård till Kungssten och här går Spårvagnsspåren från staden till Saltholmen, på toppen av Fridhemsgatan ligger spårvagnshållplatsen ”Sandarna”. Vid backens slut i öster ligger Sannaplan, varifrån vägen och spårvägen fortsätter in i Kungsladugård som Mariagatan.

Stadsdelen har också givit namn åt Sandarnakulturen som är en period i svensk stenålder. Själva stenålderboplatsen låg i sluttningen mellan Sannaskolan och spårvagnsstallarna.